Mitt i ingenstans uppenbarar sig dom karga bergslandskapen som stupar rätt ner i
det stora blåa. Eftersom Amorgos saknar egen flygplats måste man ta båten från hamnstaden Pireus. Detsamma gäller den familjevänliga grannön Naxos. Man kan även
flyga till andra öar i ögruppen Cykladerna såsom Ios och Santorini men då
bara under chartersäsongen. Båtresan är dryg och tar hela nio(!) timmar…
Sedan år 1998 har vi haft god kontakt med öns starka PR-kvinna,
Mrs. Irene Giannakopoulos. Första gången vi stiftade bekantskap med denna sympatiska dam var på resemässan TUR i Göteborg år 1998.

Sedan år 2003 arrangeras vårkongressen ”Yperia”, ett sorts forum och event främst
för journalister och filmare. Ett utmärkt sätt att marknadsföra denna säregna ö och mystiska ö.

Först blir det en biltur upp till huvudstaden Chora där de gamla väderkvarnarna ligger utspridda. Vid en brand år 1835 förstördes den kompakta ekskogen på Amorgos och
därför förefaller ön vara något kal på höjderna. Gränderna i Chora är som alltid smala och målade i färgerna blått och vitt.
På kvällen är det välkomstmiddag på Hotel Aegialis
Första morgonen är det vandring som gäller. Målet är kyrkan Panagia Epanohoriani.
Invånarna på Amorgos är väldigt religiösa och en anledning kan vara att kyrkorna slapp betala skatt under den turkiska ockupationen.
Det finns faktiskt hela 365(!) st. kyrkor på ön Amorgos - en för varje dag på året
om man så vill…

-Panohorio betyder övre byn och innan piraterna anföll så fanns det en by här.
De flesta dödades och de som överlevde flyttade till grannbyn Langada, berättar Irene.
Irenes familj har precis som många andra bott några år utomlands men sedan återvänt och byggt upp en egen verksamhet. När hon bodde i  USA så längtade hon hela tiden hem till sitt Amorgos. Grekerna har väldigt starka band till sina egna födelseöar…
Idag har folk samlats från grannbyarna Langada och Tholaria när prästerna från det kända klostret Panagia Hozoviotissa skall leda en pilgrimsvandring.  

Anna företar sig dock en promenad istället mellan byarna Langada och Tholaria.

Under turen, som vara en timma, njuter hon av det prunkande landskapet som är grönt och skönt. Den medelljumma vinden spelar upp en kakafoni med ljuvliga dofter av timjan, oregano, salvia, solvända och kamomill. Blomsterprakten är nästintill fulländad och Annas favorit är vallmon.

Innan middagen på strandrestaurangen som tillhör Irenes syster Sofia, njuter Anna av
en välbehövlig massage. Helt klart välförtjänt efter dagens strapatser i naturen.
Aegialis Hotel har numera en högklassig spa-avdelning, Thalasso Spa som bl.a
Lockar smekmånadspar och invånare från de andra öarna i Cykladerna samt från
Athen, främst under vinterhalvåret.

Luda Zach från Polen är en riktigt Amorgos-entusiast och har besökt ön flitigt genom åren.
-Färgen på havet tilltalar mig som alla andra men även doften av friska örter och invånarnas inställning att bevara sina traditioner genom sekler på ett autentiskt sätt. Det imponerar på mig, säger Luda.
Aegilaisbukten nyttjades förr av pirater. Därför byggde man de flesta byar högt upp på
Kullarna för att skydda sig mot de här piraträderna. Båtturen i bukten är avkopplande.
Amogos har en del stränder som Levrosos, Aegialistranden, Paradissa, Kavos, Mourou,
St.Anna, Maltez och Three Hierarchs men de flesta är lite steniga och mycket små.

Efter lunchen bär det av till Langada för att bevittna traditionell tillberedning av sötsaken pasteli som består av sesamfrön och honung. Produktionenen av favabönan med en handkvarn
är också lite ovanlig. Favabönan från Amorgos sägs vara den allra bästa från Grekland,
mycket tack vare jprdmånen.
Efteråt bjuder barn och vuxna på dansuppvisning.
Eftermiddagen ägnar Anna åt hotellets pool med sitt magnifika läge.
Visuelle Nikos bjuder in till fest med musikanten Stamatis Giannakopoulso, son till
Irene, på kvällen. Efteråt drar några ur sällskapet till Hotel Aegialis nattklubb!

Amorgos gamla namn är Minoa och ön har varit befolkad i femtusen år.
Det har varit minoisk och hellenistisk kultur, venezianer, byzantiner och turkar som styrt
här på ön genom åren. Alla har bidragit på något sätt till öns personlighet.
En svår period var under och efter det Andra Världskriget. Brist på livsmedel, svält och
krossade familjeekonomier ledde till emigration främst till Athen, Australien och Amerika.

Många återkom i slutet på 70-talet och början på 80-talet när turismen blev en allmer starkare faktor. En bidragande orsak var filmregissören från Frankrike, Luc Bessons, som förlade
delar handlingen i sin kultrulle ”Det Stora Blå” här på Amorgos.
Alla vill nu se klostret Panagia Hozoviotissa i verkligheten och öluffarnas favoritöar är
just Cykladerna men nu inkluderar detta även Amorgos förutom de mer populära öarna Ios, 
Santorini (Thíra), Naxos och Paros.

Klostret ligger insprängt i bergsmassivet likt ett örnnäste mellan himmel och hav-
trehundrafemtioen meter över ”Det Stora Blå”!
Panagia Hozoviotissa har tusenåringa anor och är ett viktigt pilgrimsmål för människor i
den grekisk-ortodoxa grenen inom katolicismen.

Man tappar nästan andan när man blickar ut från klostret ut mot ”det stora blå”
som måste vara som allra blåast just här.
Vissa tolkar Cykladerna i  ”Det Stora Blå Egeiska Havet” som skådeplats
för filosofen Platons försvunna civilisation, ATLANTIS…

-Amorgos har gjort ett starkt intryck på mig och är en grekisk ö för dom som vill ha
avkoppling och tid för eftertanke, säger resereportren Anna Lundholm.
På avslutningsmiddagen hyllas värdinnan Irene Giannakopoulos för
den otroliga gästfriheten som stått till buds i dagarna fyra!


Resereporter: Anna Lundholm
Producent: William Kilander
Tack till: Grekiska Turistbyrån i Stockholm, Aegialis Hotel & Spa och alla invånare på
Amorgos

Extra tack till: Mrs. Irene Giannakopoulos